Så var det det här med att springa då…

Det kändes som att det gick trögt i dag. Jag hann inte lika långt som jag brukar på mina 34 minuter. Det kan i och för sig bero på att jag sprang på lite för tom mage. Eftermiddagens mellanmål bestod av 3 stycken små chokladbitar (2 stycken Geisha och 1 Fazer – sådana som är som kolor i storlek alltså). Kroppen hojtade liksom ”Hallååå du nästan dör svääääältdöden, sluta springa!”. Dessutom fick jag lite håll trots att det gått åtminstone 2½ timme sedan de där förbaskade kolorna (eller jag menar så klart strokeprofylaxen *nickar entusiastiskt*). Jag hade i och för sig slängt i mig en näve fluortabletter också. En näve? Jo, jag kanske överdrive lite, lite, lite. Typ så här: *måttar mellan pekfingret och tummen* Det var väl snarare 2 fluortabletter då.

När jag väl kom hem visade det sig att medelhastigheten var högre än tidigare, så jag sprang tydligen fortare än vanligt fast i korta intervaller eller något åt det hållet. Kan man bli superproffs på att springa skitkort fast ganska fort när man väl springer tro?

Annonser