Att släppa en dröm

Vad svårt det kan vara ibland att släppa en dröm när man vaknar på morgonen sedan. Eller ja, det kanske bara är jag? 😀

I natt drömde jag att vi var på en flygplats i Frankrike (eller ja i alla fall något fransktalande land). Pappan skulle åka någonstans med jobbet lite kvickt och hela familjen följde med. Pappan sa till huliganbarnen att de kunde se sig omkring på den jättestora flygplatsen en sväng. Efter en stund tyckte han att jag skulle gå och leta efter huliganbarnen. Sagt och gjort. När jag kom tillbaka utan barn visade det sig att pappan också var borta. Kvar stod bara vår gemensamma resväska. LÄTT att fråga om hjälp när den lilla franska jag kan helt plötsligt var puts väck dessutom. Råkade som av en händelse träffa på någon jag känner som bor i Frankrike – hon var bara sådär av en händelse på flygplatsen OCH kände dessutom en hoper personal.

Och vet ni vad? Karlsloken hade bara lurats om jobbgrejen! Han och ungarna hade planer på att flytta till varmare breddgrader utan mig och hade bara tagit med mig för att dumpa mig på flygplatsen. Jag var bara liiiite, liiite arg när jag vaknade kan man väl säga. Mitt i jakten på deras egentliga flygplan vaknade jag.

Och pappan? Ja, han tycker att jag kan sluta blänga eftersom han är helt oskyldig. Faktiskt. Hmpf, jag undrar det jag. 😉