Min första bil

Eller ja, vår första bil var det – för jag betalade den och Mattias stod som ägare på pappret. :o)

I alla fall – vi flyttade hemifrån till en yttepyttelägenhet i Eksjö där sovrummet var så litet att vi fick dela på en 105-säng. Mattias fick sova innerst, annars puttade jag ned honom på golvet i sömnen… Jodå, jag är jättesnäll när jag sover. 😉
Mattias fick jobb i Ekenässjön = usla möjligheter att pendla med buss. Alltså behövde vi en bil!

Så hittade då Mattias den perfekta bilen – en grönmetallic Volvo 343. Vi slog till och var hejjans nöjda med friheten och att slippa kånka tunga matkassar på cykel genom Eksjö.

Så kom vintern… En morgon när Mattias skulle till jobbet kom han inte in i bilen. Dörren hade frusit fast – båda framdörrarna vid närmare undersökning. Vad göra? Jo bagaget gick att öppna och i hatthyllan i bagaget fanns en borttagbar platta vilket gjorde att det fanns en passage för en ormmänniska typ. DÄR kravlade sig Mattias in. Okej, tänkte vi – så kan det ju gå om man inte smörjer listerna, så det gjorde vi. Kan säga att det hjälpte inte alls. Volvon gillade inte vintern helt enkelt och dörrarna frös igen hela tiden. Bilen kunde vara varm efter att vi kört den en lång sträcka. Slog man av bilen frös dörrarna på 2 sekunder. Mattias blev specialist på att krypa igenom det där lilla hålet i bagaget – mot slutet tror jag inte ens han kände på dörrarna utan tog den vägen på en gång, haha. Jag tror den där bilen hade ett eget liv. *nickar*

Så flyttade vi från lägenheten till huset där vi bor nu. Det var på våren och bildörrarna slutade frysa fast hela tiden. Efter en sommar där Volvon betedde sig lite mer som alla andra bilar kom hösten. Volvon började kinka med startarna på morgonen när Mattias skulle till jobbet. Jag minns inte exakt vad jag gjorde då, men jag gick i alla fall upp senare än maken på morgnarna. När bilskrället började krångla fick jag gå upp och hjälpa till att putta igång den. Det måste vara därför grannarna fortfarande tittar lite konstigt på oss – varje morgon samma sak:
-Mattias går ut för att åka till jobbet
-eventuellt kryper han genom bakluckan för att ta sig in i bilen
-bilen startar inte
-in för att hämta nyvaken Vix
-Vix ramlar ut iförd pyamas och morgonrock (mitt i vintern med dunjacka över det hela) och håret på ända
-Vix springer bakom bilen och puttar den bort till nedförsbacken (vi bor ganska högt) – Mattias puttar vid framdörren och hoppar in i bilen när jag fått lite fart

Åh vad vi älskade den där bilen. 😉

En eftermiddag kom maken och hämtade mig vid bussen. Han hade sin mammas bil. Den morgonen hade vårt bilskrälle inte startat trots putt, så han hade fått knata hem till sina föräldrar och låna ena bilen. Nu skulle vi starta Volvon med startkablar och ett nytt batteri skulle inskaffas nästa dag. Måttet var rågat liksom. Jag fick sitta bakom ratten och vänta på att kablarna skulle bli ditpjuttade så jag kunde starta. Så ser jag att höger blinkers tänds – den lyser med ett fast ljus. Jag drar i blinkersspaken men den var avslagen. Jag går ut ur bilen och frågar maken som tycker att jag nog inte fattade att jag lyckats slå på höger blinkers. Vid nämrare undersökning förstår han inte något han heller. *nöjd*

Jaja, bilen gick igång i alla fall – vi åkte till svärföräldrarna och lämnade tillbaka deras bil. Mattias körde hem och släppte av mig och körde sedan en extrarunda för att ladda batteriet. Jag gick in och ringde mamma för att beklaga mig över bilens beteende. Plötsligt kommer Mattias inrusande och säger att bilen blivit galen. Galen? Jodå, när han kom hem och vred av nyckeln stannade inte motorn!! Bettanspettan hade verkligen ett eget liv! Han hade fått lägga i en växel och slänga upp kopplingen så hon fick motorstopp för att få av motorn. Där ute stod nu bilen och höger blinkerslampa lös tills batteriet var urladdat igen.

Mattias hade en kompis som var bilelektriker – det visade sig att problemet var en kortslutning i kabeln till dragkroken. Det kunde tydligen ge bilen ett eget liv. Kablarna knipsades och ganska snart därefter köpte vi en ny bil. En vit audi 80 med sollucka.

Den bilen var också lite speciell… 😉

Annonser