Det gäller att lyssna noga.

Pappan och Mårran ringer med högtalarfunktionen på.

Mamman: Medicinmottagningen mamman sekreterare. (Försök själv säga vårdadministratör snabbt OCH utan att sluddra, jag har gett upp.)
Pappan: Hej! Nu är vi färdigundersökta. (Mårran har varit hos öron-, näs- och halsläkare idag)
Mårran: Heeeeej mamma! Maaamma! Heeej!
Mamman: Hej Mårran!
Pappan: Jag pratar med mamma först bara, okej?
Mårran: *mutter, mutter*
Pappan: Ja det blev, öööh, tonsillotomi och öööh, ja adeonitnånting.
Mamman: Oh, spännande! Gick allt bra?
Mårran: Maaamma, veet du?
Mamman: Nej?
Mårran: Sen näj det äj klajt, vet du?
Mamman: Nej?
Mårran: Då fåj jag inte spjinga och inte dansa. Och så ska jag vaja hemma fjån [förskolans namn] i 5 veckoj!
Mamman: FEM VECKOR???
Pappan: Men Mårran, det var 5 dagar.
Mamman: Puh! *såg framför sig en Mårra med galet mycket spring i benen efter 5 veckor i stillhet*
Mårran: Och jag fåj baja äta mjuka sakej. Och djicka saft. Och kanske vatten.

Och det räknas alltså från och med nu helst enligt Mårran. Mycket saft och mjuka saker. Jäpp!