Hon är inte så kinkig i alla fall…

Idag ropade Mårran från toaletten att hon var färdig. ”Jag kommer strax” svarade jag. Innan det hann bli strax hör jag Mårran sucka ett irriterat ”Men åååååh!” och därefter lät det som hon ställde sig på golvet, följt av ett ”Åååh, nu jamlade Willes gjej!”. Då blev det lite mer fart på mamman kan jag säga. För min inre syn så jag hur hon glidit ner från toaletten och hur fin toalettsitsen blivit av detta. Så lindrigt var det inte.

Nej, det Mårran pratade om var en liten gummiplupp som hör till någon av Willes prylar. När jag kommer in på toaletten står Mårran framför toalettstolen och tittar ner bland bajset. Tilläggas ska väl kanske också att när den damen bajsar handlar det inte om några mindre mängder – det är helt otroligt att så mycket får plats inuti en liiiiten liiiiten 4-åring! 😉 Jag har lite lätt toalettstolsfobi, ja inte att sitta på dem utan att gräva runt nere i dem, så jag blev lite lätt förstenad. ”Ramlade den ner där?” frågar jag. ”*suck* Jaa”, säger Mårran och fortsätter med ”men jag fick upp den.” samtidigt som hon sträcker fram ena handen. GLÄÄÄÄ! Ungen hade heeelt obekymrat kört ner handen i toalettstolen full av både det ena och andra och grävt upp Willes pryl. Mamman dog en smula och önskade i det läget att det skulle vara tillåtet att rengöra barnhänder på samma sätt som man rengör nappar och nappflaskor. Eller ja, nästan. Jag fick också en mycket större förståelse för en klasskompis från en utbildning jag gått – klasskompisen städade med klorin. Naken i och för sig, eftersom det var så trist att ha blekta partier på städkläderna… Istället har vi ägnat fredagskvällen åt att tvätta händer och små blå gummipluppar. Japp, japp!

Annonser