Wille med kniven

Idag har maken haft en spännande dag. Wille fick morötter av sin farfar.  Farfadern är här och hjälper till att kakla vårt badrum. Farfar och pappan fortsatte kakla. Wille mumsade morot i köket – ja, det var i alla fall vad maken trodde.

Så kommer Wille rusande alldeles blodig om händerna samtidigt som han ylar ”Föööörlååååt, jag veeeet att jag inte får röra kniven, fööööörlååååt.” Kaos, typ! Maken sköljer händerna för att se hur illa det är. Och där var det inte illa alls. Näpp, blodet kom från underläppen där sonen hade en tjusig reva rakt över.

Vad hade han då gjort? Jo, Wille hade en av sina morötter i munnen och den andra i handen. Så fick han för sig att han skulle dela lite på just den moroten som han hade i munnen. Och varför släppa den morot man har i andra handen när man kan använda stora förskäraren till att dela moroten samtidigt som man har kvar den i munnen? Willes kommentar var – att kniven rörde sig för fort mot munnen, annars hade det faxnist gått finfint – när jag lite fint frågade om han funderat på skärbräda…

Eftersom vi renoverar badrummet var alla kompresser och liknande nedpackade och spårlöst borta. Maken undersökte första-hjälpen-kitet i bilen. Kompresserna och förbanden däri var stora nog för att packetera in hela Willes huvud, så det fick bli tvättlappar (ja, inte den där våtservettsvarianten utan RIKTIGA tvättlappar) och när flödet lugnat sig även vila på soffan.

Mårran var vårdande lillasyster och satt bredvid och klappade panna och höll i handen. Maken återgick till att foga kakel… Så hör han ett illvrål. Rusar upp till vardagsrummet. Mårran hade blivit lite trött på att vårda sin storebror, och vad gör man då? JO, man BITER sin storebror i underläppen. Resultatet var ett nytt blodbad (som turligt nog missade soffan). Ny omplåstring och sanering.

Återigen tillbaka till kakelfogarna. Farfar skakade lite på huvudet… Så hörs ÄNNU ett illvrål, eller rättare sagt två yl. Något lite dämpat. Maken rusar upp. Hittar två kladdiga ylande barn på toaletten – och ett nytt blodbad (så klart, vad hade ni väntat er?). Vad hade då hänt? Jo, de hade fått för sig att de behövde lite (läs mycket) hudlotion. Så skulle Mårran tvätta händerna, ställde sig på toalettstolen och drog igång vattnet. Vattnet råkade hon få på på högsta sprutt och hon blev rädd – därav ylandet. Wille var kissnödig och ville att Mårran skulle gå ner från toalettstolen. Han råkade stå och småskutta lite för nära sin syster som under sitt nervösa anfall på grund av vattenflödet råkade dänga till Wille – på underläppen givetvis – med sin viftande knytnäve. Detta ledde till att Wille ylade högre, Mårran blev räddare och ylade högre hon med. Kaos! Maken var nära att slita sitt hår. Ny sanering och farfar skrynklade ihop hela ansiktet och skakde på huvudet lite till.

Jag är tacksam för att jag sommarjobbar. *nickar* Willes sår ser läskigare ut än vad det är tack och lov. Inte så djupt att det behövde sys. Och är han försiktig kan han äta, så det blir inte någon svältkost heller. Pust!