Jävla mango!

I höstas började Wille i förskoleklass och på fritids.

Wille är ganska petig vad gäller språkbruk – svordomar är inte okej. Han är också av åsikten att det är viktigt att inte säga något som gör någon annan ledsen. Detta ledde till lite samtal hemma eftersom han plötsligt fick höra mååånga nya uttryck av de äldre i skolan. Han kom titt som tätt hem och frågade om olika ords betydelse och om de var svordomar eller inte.

Så en dag när jag står och lagar mat kom han och frågade ”Mamma, är jävla mango en svordom?”. Gullunge! :o)

Måste säga att jag tycker att jävla mango är katten så mycket bättre än att säga jävla mongo – även om det inte är toppen det heller. ;o)

Så, kom ihåg var ni hörde det först!

(Kan säga med att jag förklarade att det nog inte riktigt var frukten det handlade om och att jodå, det tillhör de där sakerna som är olämpligt att säga till andra – fast i en något längre version.)

Annonser

Tjosoj

Mårran har ett bra tag bestämt uttryckt att hon minsann aldrig i hela sitt liv ska sluta med blöja och istället använda toaletten. I torsdags kväll kom vändningen. Mårran bajsade i blöjan under kvällsmaten – maken hintade lite fint om att tänk vad mycket skönare det är med trosor och att bajsa i toan… Mårran klämmer då ur sig att hennes bästis minsann har tjosoj i sin jyggsäck på förskolan.

Sedan riktigt syntes det att poletten trillade ner – aha, tjosoj i jyggsäcken är detsamma som blöjfri.

Fredag morgon säger Mårran bestämt att hon minsann ska ha tjosoj och inte blöja. Jodå på med trosor och så skickade vi med en hel jättekasse extrakläder. Det skedde två små missöden – men trots det var Mårran nöjd med dagen och trosorna.

Igår var det sammalika – två små olyckor, men ändå en väldigt nöjd Mårra som dessutom fick ett paket Hello Kitty-trosor. Hon ville helst ha alla sju samtidigt. :o)

Så idag – en ynka olycka. En liten bajsolycka – att kissa på toan har hon plötsligt stenkoll på! Och nu i kväll hojtar hon att NU – NU ska jag bajsa. Iväg till toaletten och häpp – hon gör det hon ska I toaletten.

Sötast är att hon kräver att hela familjen ska applådera efteråt. Så först pappan som var på plats, sedan ropas jag dit och sist Willekillen. Turligt nog är Wille lite lagom lillgammal i sådana lägen. Han rusade till toaletten samtidigt som han gastade: VA, gjorde hon – ÅÅÅÅÅÅH vad braaaaa! Väl inne hos Mårran kramar han henne och berömmer massor. Mårran var mer intresserad av att lyfta rumpan från toalettringen så han skulle få beskåda underverket (höhö).

Så nu har jag skrivit min variant av det här inlägget i Sisus blogg. 😀

Inte så särdeles intressant för personer utan bajsfixering kanske – men mamman är stolt. *nickar*